Reportage

Stort behov av familjehem - Joakim och Karin har inte ångrat beslutet en sekund

 
Foto: Linda Eliasson

Hösten 2017 skrev jag två nyhetsuppslag med fyra artiklar i ämnet familjehem, som dels belyste bristen på familjehem i Västerbotten, och dels visade vad det innebär att vara familjehem. Den artikel som finns länkad till ikonen är artikel 2, om Karin Nyberg och Joakim Eriksson som har två kommunalt familjehemsplacerade barn. 

”Vi tänkte att det vore berikande för vår biologiske son att få ett syskon, och vi kunde inte ge honom det”, säger Karin. 

I artikel 1 beskrivs att bristen på kommunala familjehem blir kostsam, eftersom privata företag då behöver anlitas. Artikel 3 är ett reportage om Mattias och Kicki Dahlbäck som är ett privat familjehem. Artikel 4 handlar om konsulentstödsföretag i familjehemsbranschen. Där uppger en konsulent att nästan alla deras familjehem haft uppdrag från kommunen tidigare. 

Artikel 1 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 4 

Personer med dövblindhet önskar ett samhälle som ger dem möjligheter



Foto: Abebe Asres

Sommaren 2018 skrev jag tre artiklar om ämnet dövblindhet. Gruppen begränsas ofta av brister i samhället, när det kommer till service för personer med denna typ av funktionsnedsättning. Huvudartikeln handlade om att personer med dövblindhet utan arbete isoleras, samt regeringens satsning på 45 miljoner för att personer med dövhet och dövblindhet skulle få bättre möjligheter i arbetslivet, och hur gruppen själv riktade kritik mot hur medlen skulle användas. Artikel två var ett reportage om Urban Öqvist som berättade om sin historia och hur han lever med dövblindhet. I den tredje artikeln intervjuar jag företrädare för Dövblind Ungdom och Förbundet Sveriges Dövblinda. Artikeln om Urban är länkad till ikonen. 

Artikel 1 Artikel 2 Artikel 3

Bakom kulisserna i en växande stad pågår samarbete på hög nivå



Foto: Linda Eliasson

200 000. Så många invånare har Umeå kommun år 2050 om kommunens mål uppnås. I den växande staden pågår stora byggprojekt. Ett av de största är bygget av Maja Beskowskolan, som påbörjades hösten 2017. Här ska rum finnas för 1600 högstadie- och gymnasieelever när skolan står klar efter sommaren. I reportaget hälsar jag och fotograf Linda Eliasson på för att kunna ge tidningens läsare en inblick i hur ett projekt av en sådan här omfattning fungerar. Över 150 arbetare jobbar på bygget, tidigare var det 200. Alla yrkeskategorier i byggbranschen är representerade. Reportaget ger en spännande rundtur från nedervåning, till innergård, genom korridorer och upp till ställningens högsta topp. 

Vatten i fokus när hela Sverige ska klimatanpassas

 

Foto: Vendela Wikström

Den 1 januari 2019 trädde den tidigare regeringens förordning i kraft, som säger att 32 nationella myndigheter, samt länsstyrelserna måste arbeta med klimatanpassning. Kring det fjärde elementet, vattnet, finns många aspekter att ta i beaktande när klimatet förändras. Sommaren 2018 gjorde jag två nyhetsuppslag om detta, som innefattade flera artiklar. De belyste klimatförändringarnas konsekvenser inom olika sektorer, bland annat inom rennäringen. Jag träffade ekologen Christer Nilsson, som länge forskat om vattendrag, och pratade med renägaren Göran Jonsson. Jag intervjuade även ekologen Johan Olofsson som i 20 år forskat om hur renen påverkar fjällvegetationen, renen som påverkas kraftigt av den globala uppvärmningen. 

”Om förhållandena för vinterbete försämras på grund av ett förändrat klimat, måste rennäringen anpassa sig. Deras möjligheter att göra detta passar ganska dåligt med de begränsningar som i dag kommer från det omgivande samhället” sa han. 

Artikel 1 Artikel 2 

Långvariga besvär efter förlossnigar vanliga - här fortbildas barnmorskorna



Foto: Vendela Wikström

Åtta av tio förstföderskor drabbas av förlossningsskador som behöver sys. Många får långvariga besvär, och det har funnits och finns fortfarande brister i vård, uppföljning och bemötande av kvinnorna. Men förändring till det bättre pågår. Bäckenbottenmottagningar startar i landsting, i höst skedde det i Umeå. Under sommaren och hösten 2018 skrev jag sex artiklar i ämnet förlossningsskador. Mammorna jag intervjuade uttryckte starka känslor. 

”Jag är så extremt deprimerad att jag aldrig lämnar min lägenhet. Jag har tur om jag ens tar mig upp ur sängen. Jag är 22 år och använder inkontinensbindor för att inte bajsa ner mig”, säger en av dem i artikel 3. ”Om jag inte hade fått hjälp så hade jag inte orkat. Då hade mina barn inte haft sin mamma”, säger en annan i artikel 2.

I artikel 4 beskriver jag hur långa vårdköer i den högspecialiserade vården går ut över svårt förlossningsskadade kvinnor i Västerbotten och vilka lösningar experter ser på problemet. Under hösten påbörjades en stor utbildningsinsats av länets barnmorskor. Jag besökte den och gjorde ett reportage. Där skrev jag även om bäckenbottenmottagningen som startat. Reportaget om utbildningen är artikel 5 och finns länkad till ikonen.  Bäckenbottenmottagningen går att läsa om i artikel 1 samt 6. 

Artikel 1 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 4
Artikel 5 Artikel 6 

Den digitala infrastrukturen ska öka hållbarheten i Västerbotten



Foto: Abebe Asres

Detta är ett nyhetsuppslag bestående av två artiklar, där jag kartlade vad regeringens plan för infrastrukturen skulle innebära för Västerbottens län. Den första är en artikel med samtal med fokus på planen och vilka möjligheter och begränsningar den innebär.

Artikel 2 är ett reportage där företrädare för olika kommuner, myndigheter kommer till tals, bland annat  Karl-Johan Ottosson, kommunchef i Vilhelmina som kommenterar vilka möjligheter digitaliseringen skapar för att hålla kvalitet på utbildning:

”Vi har fyra byskolor, det är svårt att hålla kompetens med speciallärare. Vi måste ha distansutbildning för att hålla samma kompetensnivå”

I reportaget besöker jag en by utanför Umeå där man arbetar med utbyggnaden av den digitala infrastrukturen. Där pratar jag med invånarna och invånare i byn. Den artikel som är länkad till ikonen är artikel 2.
Artikel 1 Artikel 2 

Flera tillväxthinder sätter käppar i hjulet för inlandets företagare

 

Foto: Per Landfors

”Hela Sverige ska leva” skrev regeringen i sitt pressmeddelande när landsbygdspropositionen presenterades i mars. Parollen används flitigt även av andra riksdagspartier. Men ges människor på landsbygden rättvisa förutsättningar för att starta och driva företag? Inte ännu, menar de personer jag intervjuar i dessa två artiklar. Flera tillväxthinder finns. 

Bland annat är inte banker villiga att ge lån till företag i små kommuner. Sju av Västerbottens läns 15 kommuner klassas som sårbara enligt Tillväxtverket. Enligt SCB:s statistik hade Västerbotten lägst andel företagare i landet år 2016, och ligger under rikssnittet vad gäller nyföretagande. Däremot är viljan att växa bland den högsta i landet hos de företag som redan drivs. Viljan finns, men förutsättningarna behöver bli bättre. I artikel 1 redogörs för de hinder som finns och exempel på lösningar. Den är länkad till ikonen. I artikel 2 träffar jag närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) under hans Norrlandsturné som delar med sig av sin syn på situationen. 

Artikel 1   Artikel 2

Han följer fåglarnas väg - naturingrepp och klimatförändringarna sätter spår



Foto: Vendela Wikström

Umedeltat är en del av Natura 2000, ett nätverk av Europas allra värdefullaste naturområden. Här häckar omkring 125 arter och på våren samlas inte mindre än 5000 svanar här. Här håller också Sveriges tredje största ringmärkningsstation hus, baserat på antalet märkta fåglar. I reportaget följer jag med den ideella föreningen Umeådeltats Fältstation ut på ringmärkning en tidig morgon i augusti.

Här får läsaren ta del av hela ringmärkningsprocessen, vilken kunskap ringmärkningen bidrar med, och lära sig en hel del om fåglar i Västerbotten. Reportaget synliggör också en problematik. All ringmärkning bedrivs ideellt. Föreningen får ringarna från Naturvårdsverket, men får i övrigt införskaffa de dyra näten och övrig utrustning själva. Efter 13 år består deras lokal fortfarande bara av en grön liten manskapsbod. 

Byn saknade aktiviteter för unga - Då startade föräldrarna en ungdomsgård



Foto: Linda Eliasson

I byn Flurkmark, två mil från Umeå, saknades en bra samlingsplats för unga. Men några föräldrar såg en lösning: ovanvåningen till bagarstugan intill idrottsplatsen användes inte.  

”Vi kör en kväll i månaden och mer ordentligt då med vuxenledda aktiviteter. Det har varit alltifrån tårtbakning, i somras hyrde vi sumodräkter. Vi har haft filmkväll, halloween, påskpyssel, make up-kväll och gjort pizza i den vedeldade ugnen i bagarstugan”, säger Helena Knutsson.

I byn Tavelsjö, en mil därifrån lade kommunen ner den öppna fritidsgårdsverksamheten våren 2018 på grund av för få besökare. Helena Knutsson hoppas att även ungdomar från de intilliggande byarna ska lockas till Flurkmarks ungdomsgård.